Käftarna
Käftarna kan utformas för att greppa, klippa eller för båda ändamålen. Käftens form beror på den avsedda användning.
Griptänger
Vi skiljer mellan platta, flata och rundtänger. Det finns också speciella former för mera exceptionella applikationer, såsom monterinstång lång variant, elektronikmonteringstång eller mekanikertänger. Det befintliga utrymmet för arbetssätt och applikationer - att gripa, hålla eller böja - avgör valet av tång.
Flacktång
Spetstänger
Rundtänger
Gripytor
Gripytorna på käftarna kan vara släta, tandade eller krysstandade, beroende på materialet som ska bearbetas.
slät
sågtandad
krysstandade
Klippande tänger
Klippande tänger kan urskiljas beroende på skäreggen och deras form. Beroende på hur materialet som ska klippas bäst kan nås, träffar skäreggen vinkelrätt, diagonalt eller parallellt till handtagen.
Skäregg i vinkelrätt läge
Ändavbitare används överallt där det finns åtkomst till tråden eller om det endast är möjligt eller rimligt framifrån. Detta kan också vara fallet om till exempel en tråd måste klippas jäms med en yta. (Med en sidavbitare skulle fingrarna som återsluter handtagen vara i vägen i detta fall.)
Exempel är ändavbitare, hovtång, avbitartång eller kraftändavbitare.
Skäreggar i vinklat läge
Snedavbitare används där det varken är möjligt till frontal eller lateral möjlighet till materialet som ska klippas.
Jämfört med änd- och sidavbitare används troligen snedavbitaren minst.
Skäregg i parallellt läge - sidavbitare
Sidavbitare är de vanligaste klipptängarna och erbjuds i många olika längder och för en mängd olika material.
Exempel är sidavbitare, kombinationstänger, radiotänger, flackspetstänger och elektrikertänger.
Skäregg i parallellt läge - mittavbitare
Mittavbitarna erbjuder hög skäreggsstabilitet med en fördelaktig vinkel, dvs. en relativt liten inträngningskraft för skäreggen, vilket minskar på handkraften.
Skäreggens former
Olika varianter av skäreggar gör det enkelt att klippa genom olika material.
Klippning med yttre fasning
Den vanligaste formen på avbitare är med en yttre fas. Denna form är den mest stabila av samtliga faser, är därmed bäst lämpad för hård tråd.
Klippning utan yttre fasning
Klippning med utan yttre fasning är endast lämplig för mjuka material som koppar eller plast med ett jämnt och slätt klippresultat.
Mothållssnitt
Mothållssnitt är bäst lämplig för klämfri klippning av mjuka material som t ex fiberkabel, gummiprofiler, PVC, läder, trä, slangar mm.
Skärsnitt (saxprincipen)
Klippningen används för kabel- och vajersaxar, universalsaxar samt plåtsaxar. Skärsnittsprincipen medför att minimera klippkraften.